Amsterdam

Något jag älskar är att resa. Jag är ingen äventyrare, ingen som drömmer om safari eller bergsklättring eller att dyka i främmande hav men jag tycker om att resa. Tycker om att se nya platser, tycker om att känna pulsen som är annorlunda på en ny plats, tycker om stora städer, tycker om nya dofter och nya språk. Ibland är det roligt att resa inom landet glida igenom en ny svensk stad och tänka, undrar hur det känns att bo här, undrar hur det är att vakna en morgon i denna bygd.

Att skapa ett liv som ger mig frihet att resa är viktigt för mig och just nu så har jag det så och jag har lyckan, att än så länge, vara frisk och orka.

I slutet av september var jag på en konferens i Haag i Nederländerna, under de två dagarna som konferensen pågick kom jag knappt utanför dörren. Så Haag såg jag inte mycket av. Men mitt hjärta var med mig på resan och vi avslutade med 24 timmar i Amsterdam.

Amsterdam var en speciell stad, så mycket vatten och så mycket cyklar. Staden kanske var lite mer "ruffig" än vad jag hade tänkt mig men den bjöd på ett folkliv utöver det vanliga. Hela staden kryllade av folk som spankulerade, satt på bänkar eller hängde på café. På kvällen var publiken dock mycket ung på stadens gator men på dagen verkade alla gå man ur huse för att tillbringa fritiden ute.

Staden hade absolut charm med kanalerna och de sneda husen. Ett trevligt dygn hade vi.

P-hus för cyklar

Ack vilken vanlig syn i denna stad

Ostarna var många och goda

Husen lite sneda

När luften går ur

Tror ni alla har känt det, känslan när luften går ur ens kropp. Det hände mig i början av oktober. Luften gick ur men jag förstod det inte riktigt. Tappade lusten för att träna, tappade lusten för att blogga, tappade lusten för Instagram, för att läsa eller lyssna på böcker. Hade många saker inplanerat och jag har genomfört alla men med mindre glädje än vad jag brukar.

För typ en vecka sedan gav jag efter och sa till min älskling att jag känner mig mycket trött och glädjelös på något sätt. Har så mycket roligt på gång både privat och i yrket men känner att det snurrar för fort. Behöver tid för återhämtning så nu ska jag börja, precis som förra hösten, att sortera och våga säga nej till en del.

Typiskt nog så när jag hade bestämt detta så deckar jag ihop i en förkylning, hostar, har ont i halsen och snorar. Så nu har jag vilat i ett dygn. Få se om det vänder.

Det är inte så att jag har gått in i väggen men jag har så mycket på gång hela tiden och jag tycker allt är roligt samtidigt som jag har hög ambitionsnivå och det gör att jag blir trött, behöver tänka på att sortera ut saker i livet.

Så tyvärr har jag varken skrivit eller läst bloggar senaste månaden. Någon gång har jag tittat in men det har varit mycket sporadiskt. Men hoppas jag kommer igång igen, saknar både att skriva och framförallt att titta in hos er mina kära bloggvänner. Saknar att inspireras och känna liv i kroppen.

Hoppas ni mår bra och puss på er.